Så var den låååånga men härliga sommarvilan över och vi skulle åter igen springa ut på en av Stockholms berömda grusplaner. Sommaren såg inte direkt ut att ha varit snäll mot oss då det såg både stelt och otekniskt ut på uppvärmningen. Men en sak var iaf som vanligt och det var att det var svårt att få ihop lag, men tillslut vart vi åtta man.

Motståndarna för dagen var Långholmen ISTE som vi aldrig slagit utan hade två förluster och en oavgjord emot. Nu låg vi dock på samma poäng så det var en ganska viktig match. Långholmen hade som vanligt en hel drös med avbytare, det kändes nästan som dom var lika många som myggen denna kväll.

Det var inte bara antalet som motståndare som påminde om myggen utan även att dom var lik jobbiga. Dom löpte en hel del och satte oss direkt under press. Martin lyckades med två indian passar som vi som tur var avvärjde.

Vi gör väl egentligen ingen bra match utan slår väldigt mycket långbollar och hoppas på att våra forwards ska göra något med bollen vilket oftast inte händer. Långholmen äger bollen genom hela matchen och vi får kontra. Som tur var saknar motståndarna målskyttar och vår backar, Viktor & Kjell spelar bra där bak.

Det är på just en kontring som ledningsmålet ska komma. Martin lyckas få en boll i ett läge då många av motståndarna var på väg framåt och stora delar av deras planhalva är tom. Han löper mot mål och får med sig Freyling på bortre. Mellan dom springer en motståndare men Martin får fram bollen till Freyling som sätter dit sitt andra mål för säsongen.

Andra halvlek fortsätter som den första med stort bollinnehav för Långholmen. Tillslut får dom även till en kvittering efter en solklar hands som domaren som vanligt missar. Killen drar med sig bollen med handen och Långholmen kommer i ett tre mot två läge där dom spelar runt och tillslut rullar in bollen. Martin som för exakt sju år sedan idag fick rött kort efter att ha skällt ut en domare höll nu på att upprepa den bedriften, men han klarade sig.

Nu kändes det lite som att Långholmen skulle avgöra detta möte men TEKS och fru fortuna ville annat. I ännu en kontring kommer Martin fri igen. Men han tar det lite för lugnt och precis när han ska skjuta hinner motståndaren ifatt och i mellan med ett ben som Martin sparkar på istället för bollen. Båda snubblar till och motståndaren försöker rensa bollen men skjuter då in bollen i eget mål.

Med tre minuter kvar kommer sen det sköna 3-1 målet. Vi är hårt tillbaka pressade och all befinner sig på våran planhalva. Tia snappar tag på en rensning och försöker gå mellan deras backar som dessvärre bryter. Båda sätter fart framåt men dom är inte helt ense om vem som ska ta bollen tillslut slår den ena en dålig pass som går rakt till Martin som slår upp den direkt till Tia som blivit kvar efter brytningen.

Tia är nu helt ren och löper mot mål, 462 dagars väntan var nu över. Tia sätter bollen och gör sitt första mål sedan 19 maj 2009.

Vi gör en ok match med tanke på att det är första gången många rör sig på två månader och att vi bara har en avbytare. Sen är det kul att se att vi är effektiva vilket vi inte brukar vara. Stort plus för backarna och Robban men framför allt Freyling som gör en riktig kämpar match kryddat med ett mål och två grymma tvåfotsdribblingar.